Nanananana

Jag är lycklig!

Det var egentligen bara det jag ville säga.

Ha en fin måndagskväll!

Puss.

Underbara helg!

Godmorgon!

Trots en något öm rumpa efter helgens alla timmar i buss är det en glad brud som är tillbaka i Kalmar igen. Helgen blev underbar och Stockholm visade sig från sin bästa sida! Jullan har lyckats skaffa sig ett superfint place mitt i Stockholm city. Vi hade gångavstånd till precis allt och måste ju säga att jag är lite avis. Inte för att jag är någon storstadstjej, men att ha allt man kan tänka sig precis utanför dörren är inte fy skam.

Lägenheten bjöd på högt i tak med stora fönster - så fint! 

Precis som med alla mina andra vänner äter vi en del när vi umgås. 

Inte mig emot! 

Spana in lyxfrullen hon bjöd på!

Fikaaaaa!

Jag introducerade snapshat.. 

Tror dock jag misslyckades med att förmedla dess syfte?

Helgen bjöd även på en del shopping. H&M - Home är min nya favorit! Svårt att ta med stora grejer hem dock, så fick nöja mig med ett doftljus och ett kuddfodral. Man kan säga att helgens färg var mintgrön... Kanske ska använda den nya blusen som inredningsdetalj istället?

Nu lämnar jag helgen bakom mig och laddar för ny vecka! Även om just denna dag varit segstartad ser jag fram emot vad veckan har att erbjuda. Ledig idag, skola tis-ons och sen långhelg hos min fina tillsammans med bådas familjer. Längtar så efter familjen nu, en månad är mer än tillräckligt ifrån varandra!

Puss.

On a highway to..

Det är fredag eftermiddag och jag sitter på en buss mot Stockholm! En buss som tar 6 timmar.. kul! Det är ju tur att det finns datorer att ta med iaf så man kan underhålla sig med lite serier och bra musik. Fyra timmar har gått, två kvar.

Kalmar har definitivt en fördel när man ska ut och resa dock. Vi är nästan alltid första eller sista stoppet så man får antingen gå på först eller sova tills man är framme. Resan började bra med max 10 pers, men allt eftersom har det fyllts på och nu är den nästan full.. Jag har dock fortfarande eget säte! Undrar hur folk väljer där egentligen? Vad är det som avgör vem det är man sätter sig jämte? Kanske beror det just nu på att jag spridit ut mina saker ganska rejält (inte alls med flit..) eller så kanske de tycker jag är så pass snygg att de inte vågar klämma sig in? Det sista är ju mindre troligt, i sådana fall handlar det nog mer om att jag skrämmer bort dem med min mördarblick.

Tankarna blir inte mycket bättre än så efter drygt 4 timmar i en buss.. Sorry. Nu ska jag se till att ha en grym helg med en grym tjej och jag hoppas ni får detsamma!

Puss.

All good things must come to an end

Fy vad det är svårt att komma tillbaka in i verkligheten igen när man haft långhelg. Redan i torsdags drog jag till H-torp och kom tillbaka först idag på morgonen. Det har varit en fantastisk helg på alla sätt och vis men den har också bidragit till en känsla av hur det skulle vara att kunna dela vardagen med varandra, inte bara helgerna. En känsla jag definitivt skulle kunna vänja mig vid, samtidigt som jag vet att det inte finns en chans till det förrän om ett år.

Ett år.

Jag har så lätt att grotta ner mig i det där och bara vilja att tiden ska gå, men det är hög tid att jag rycker upp mig själv. Nog för att det verkligen var jobbigt att komma tillbaka idag så är jag medveten om att det är så det kommer att vara framöver och det är bara att gilla läget. Jag kan inte gå runt och vänta på att det ska bli 2015, jag måste leva mitt liv här och nu, klara av skolan och börja fundera lite mer på vad det är jag egentligen vill när jag är klar. Visst att jag längtar, men osäkerheten som examen för med sig är också ganska skrämmande. Jag kommer få börja från noll igen och det kommer vara tungt, men ett jobb kommer jag bara få om jag anstränger mig och det är dags att inse det. Just nu känns det ganska meningslöst att plugga, men när jag väl står där med examensbevis i hand så kommer det att vara värt det. Livet är inte alltid en dans på rosor, man måste få kämpa lite också och just nu är det tid för mig att kämpa mer och klaga mindre. Sammanfattningsvis kan man nog säga att jag är dålig på att vara kär, haha. Nu sitter jag dock på denna utbildning, som jag själv valt, och jag ska katten se till att avsluta den på bästa sätt!

Puss.

Så mycket hat.

Incidenter som den i helgen, när en fyrbarnspappa blev dödad på en fotbollsmatch, får mig att tappa hoppet om oss människor. Det gör mig så frustrerad att det ska finnas så mycket hat, inte minst inom sporten. Vad är det som tar fram viljan att förstöra för och skada andra människor? När slutar en supporter att gå på matcherna för att stödja sitt lag och istället går för att få en anledning till att slåss? Och när tyckte dessa människor egentligen att det blev okej att slåss?

Jag förstår mig inte på de personer som säger att de "slåss för sitt lag". Det enda de gör är ju att förstöra för dem. Ställ er bakom dem istället, hejja och ropa fram dem till framgång. Visa ert stöd med kärlek och uppmuntran, inte med hat.

Att se vilka känslor detta väckt hos människor får mig dock att tro på att kärleken ändå kan vinna till slut. Det är så många som bryr sig och som visar sitt stöd för familjen som blev drabbad. Så många som sätter ner foten och säger att #deträckernu. För det gör det verkligen, det räcker nu.

Puss.