När hösten kommer med sitt mörker är det lätt att tappa fokus. Energin försvinner och man tappar all motivation. Det är så lätt att falla in i dåliga vanor och känna sig allmänt nere. Det är inte så konstigt att man hör om höst-depressioner när man efter flera månader av ljus bara ser mörker, både när man stiger upp på morgonen och kommer hem på kvällen. Och ännu värre kommer det att bli, då det blir mörkare och mörkare. Vi vet alla att det är viktigt att komma bort från de dystra tankarna, men det är svårt att undvika dem helt. Jag tror dock det kan vara bra att må dåligt ibland för då uppskattar man de "bra" dagarna mycket mer.
Idag är precis en sådan dag - en dålig dag. Det är inget speciellt som hänt, men jag har svårt att se ljuset.. Det känns lite som en tyngd över axlarna men samtidigt vet jag inte vad det är som orsakar den. Jag kan känna såhär ibland, och ofta är det bara över en dag sen släpper det. Men när man bor ensam är det mycket lättare att känslan tar över mer än vad den behöver. Man har ju ingen att prata med som kan få en på andra tankar. Sådana här dagar är jag glad att jag har gymmet. Det är verkligen min räddare i nöden. Att bara få komma iväg en stund, släppa alla tankar och träna tills svetten droppar. (Dessutom gjorde det idag att jag kunde äta mina pepparkakor med gott samvete vilket gjorde att njutningen blev så mycket större!) Att jag sedan valde att titta på
"The lucky one" gjorde att jag fick en anledning till att släppa ut alla känslor. Här är det både positivt och negativt att bo själv: Det
positiva är att man kan få gråta hur mycket som helst utan att någon bryr sig. Det
negativa är... att man får gråta hur mycket som helst utan att någon bryr sig! (=väldigt mycket snor och en irriterande huvudvärk). Men man får i vilket fall ur sig extremt mycket känslor genom gråt, så nu känns axlarna inte riktigt lika tunga!
Min lilla poäng i det hela är alltså att låta dig själv känna. Mår du dåligt så gör du, och det är okej. Men låt inte känslorna ta över helt, utan gör saker som får dig att må bra och komma på andra tankar. Ingen får ut något av att tänka negativt under en längre tid, varken du själv eller människorna runtomkring dig. Träna tills kroppen värker och svetten rinner, skriv ner dina tankar och släpp fram känslorna. Så länge du gör det för dig själv kommer det hjälpa!
Dagens: Tomorrow is another day.
Det blev visst ett långt, djupt och deprimerande inlägg.. sorry! Men att skriva om det hjälper faktiskt. Sen kan man ju fundera på om bloggen är det bästa stället att skriva alla sina känslor på (som min kära mor och far förmodligen kommer påpeka, haha) men äsch, I have no secrets! What's mine is yours, så att säga. Eller ja, give or take kanske, hihi.
Men nu ska jag nog dra mig mot sängen innan jag skriver fler långa, djupa och deprimerande tankar!
Imorgon kan jag förhoppningsvis peppa mig själv till en springtur innan frukost, det var alldeles för längesedan jag var ute i fina naturen nu :)
Sov gott ni fina. Tack för att ni finns och för att ni bryr er!
Puss.